Fiskeregler i Sverige – vad gäller var?
Det finns ingen enda regelbok för fiske i Sverige. I stället gäller tre lager av regler samtidigt: nationella bestämmelser, regionala föreskrifter och lokala regler för just det vatten du står vid. Här är hur de hänger ihop och hur du tar reda på vad som gäller där du fiskar.
Tre lager av regler – alla gäller samtidigt
Överst finns de nationella reglerna. Fiskelagen och förordningen om fisket kompletteras av Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter, som styr sådant som fredningstider, minimimått, fredade arter och redskapsanvändning. Lagtexterna i sin helhet finns hos Sveriges riksdag.
I mitten ligger de regionala besluten. Länsstyrelsen beslutar om fredningsområden, lokala föreskrifter och undantag för sitt län, och förordnar fisketillsynsmän. Mer om länsstyrelsens roll i Länsstyrelsen och fiskekort.
Underst finns de lokala reglerna, som beslutas av fiskerättsägaren eller av ett fiskevårdsområde. De följer med fiskekortet och är ofta strängare än de nationella.
Huvudprincipen är enkel: den strängaste regeln gäller. Ett vatten får ha större minimimått eller kortare säsong än de nationella reglerna, men aldrig mildare.
Fiskerätten: vem äger fisket?
Fiskerätten hör till vattnet, inte till allmänheten. I enskilt vatten tillhör den den som äger vattnet, oftast strandägaren, och det är därför du behöver fiskekort eller annat tillstånd för att fiska där.
Allmänt vatten är i huvudsak de större öppna delarna av havet och de fem stora sjöarna. Där är fisket fritt för svenska medborgare och personer bosatta i Sverige, men de nationella och regionala reglerna gäller precis lika mycket.
Allemansrätten ger dig rätt att ta dig fram till och längs stranden, men den ger ingen rätt att fiska. Vad allemansrätten omfattar förklaras av Naturvårdsverket. Det är två helt skilda saker och den vanligaste missuppfattningen i svenskt fiske.
Det fria handredskapsfisket
Handredskapsfisket är fritt i enskilt vatten längs kusten och i de fem stora sjöarna – Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland. Rätten följer av 9 § fiskelagen och bilagan till den. 1985 års reform var det stora steget: då blev fisket fritt i de stora sjöarna och längs östkusten från Uppsala län och söderut samt vid Gotland och Blekinge.
Med handredskap menas spö, lina och krok som du håller i eller har under uppsikt. Nät, ryssjor, långrev, burar och andra fasta eller mängdfångande redskap ingår inte och kräver alltid fiskerätt. Rätten är dessutom villkorad: i de fem sjöarna och längs östkusten, Gotland och Blekinge gäller den bara metoder som inte kräver båt, vilket utesluter trolling och angeldonsfiske, och längs Norrlandskusten är lax undantagen.
Undantag finns. Vissa områden är helt eller delvis undantagna från det fria fisket, och fredningsområden vid vattendragsmynningar gäller oavsett. Kontrollera alltid det aktuella området innan du utgår från att fisket är fritt.
I alla andra insjöar och vattendrag krävs fiskekort eller annat tillstånd från fiskerättsägaren. Var gränsen går i praktiken tar vi i Fiska utan fiskekort. Hur det fungerar i praktiken går vi igenom i Fiskekort i Sverige: så funkar det.
Fredning, mått och fredade arter
Fredningstider skyddar fisken under leken, minimimått ser till att fisken hinner leka minst en gång innan den fångas, och maxmått eller fönsteruttag skyddar de stora, produktiva honorna. Måtten och tiderna skiljer sig mellan hav och insjö, mellan landsdelar och mellan enskilda vatten – därför anger vi inga siffror här utan hänvisar till Havs- och vattenmyndigheten och till vattnets egna regler.
Vissa arter är helt eller nästan helt fredade. Ålen är akut hotad och fisket efter den är förbjudet utan särskilt tillstånd, och malen är fredad i hela landet. Fångar du en fredad art ska den återutsättas omedelbart och så varsamt som möjligt.
Fredningsområden är geografiskt avgränsade zoner, ofta vid mynningar till lax- och öringförande vattendrag, där fiske är förbjudet helt eller under vissa delar av året. De finns längs hela kusten och i många vattendrag.
Lekfärgad lax och öring ska i många områden släppas tillbaka. En blank fisk med lösa fjäll är matfisk, en mörk och färgad fisk hör hemma i vattnet.
Redskap och metoder
Antalet spön och krokar du får använda samtidigt är ofta begränsat, både nationellt och lokalt. Trolling med många spön kräver särskilda kort i flera vatten.
Ryckfiske, alltså att kroka fisken utanpå kroppen med avsiktliga ryck, är förbjudet. Fisk som kroknar utanpå kroppen av misstag ska återutsättas.
Att använda levande fisk som bete är förbjudet i Sverige. Död betesfisk är däremot tillåten i de flesta vatten, men kontrollera de lokala reglerna – flera vatten tillåter enbart konstgjorda beten.
Att sätta ut fisk eller kräftor kräver tillstånd från länsstyrelsen. Att sprida invasiva arter som signalkräfta till nya vatten är otillåtet, och detsamma gäller att flytta fisk mellan vatten på egen hand.
Fisketillsyn, kontrollavgift och påföljder
Fisketillsynsmän förordnas av länsstyrelsen och har rätt att kontrollera fiskekort, redskap och fångst. De bär förordnandebevis och ska kunna visa det på begäran.
Fiskar du utan giltigt fiskekort i ett fiskevårdsområde kan föreningen ta ut en kontrollavgift, om området har infört en sådan. Den möjligheten följer av lagen om fiskevårdsområden och är alltså en civilrättslig avgift till föreningen, inte ett straff.
Olovligt fiske och överträdelser av fiskebestämmelserna kan dessutom vara straffbart. Redskap och fångst kan tas i beslag. Det är sällan värt risken – ett dagkort kostar oftast mindre än en tank bensin.
Så tar du reda på vad som gäller
Börja med vattnet. Sök upp fiskevårdsområdet eller fiskerättsägaren och läs kortvillkoren – där står minimimått, fångstbegränsning, tillåtna metoder och eventuella fredningsområden för just det vattnet.
Kontrollera sedan de nationella reglerna för arten du siktar på, särskilt om det gäller lax, öring, ål, torsk eller kräftor. Det är där reglerna ändras oftast och där missarna blir dyrast.
Fiskar du vid kusten: kolla länsstyrelsens sida för länet, eftersom fredningsområden och lokala föreskrifter beslutas där.
Är något oklart, fråga innan du fiskar. Föreningar och tillsynsmän svarar hellre på en fråga i förväg än skriver en rapport efteråt.
Vanliga frågor
Var hittar jag fiskereglerna för ett visst vatten?
I villkoren för vattnets fiskekort, som fiskevårdsområdet eller fiskerättsägaren publicerar. Där står lokala minimimått, fångstbegränsningar och tillåtna metoder. De nationella reglerna om fredningstider, mått och fredade arter finns hos Havs- och vattenmyndigheten, och regionala föreskrifter hos länsstyrelsen.
Behöver jag fiskekort i hela Sverige?
Nej. Handredskapsfisket är fritt i enskilt vatten längs kusten och i Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland. I övriga insjöar och vattendrag krävs fiskekort eller annat tillstånd från den som äger fisket. Observera att rätten i de fem sjöarna inte omfattar metoder som kräver båt, till exempel trolling.
Finns det någon nationell fiskelicens i Sverige?
Nej, Sverige har ingen statlig fiskevårdsavgift eller nationell licens för fritidsfiske, till skillnad från exempelvis Norge. Du betalar i stället till det enskilda vattnet genom fiskekortet.
Vilka arter är fredade?
Ål får inte fiskas utan särskilt tillstånd, och mal är fredad i hela landet. Utöver det finns arter som är fredade i vissa områden eller under vissa tider, och lekfärgad lax och öring ska ofta återutsättas. Kontrollera aktuella bestämmelser hos Havs- och vattenmyndigheten.
Vad händer om jag fiskar utan fiskekort?
I ett fiskevårdsområde med kontrollavgift kan föreningen kräva dig på avgiften. Olovligt fiske kan dessutom vara straffbart, och redskap och fångst kan tas i beslag.
Får jag använda levande betesfisk?
Nej, att använda levande fisk som bete är förbjudet i Sverige. Död betesfisk är tillåten i de flesta vatten, men vissa vatten tillåter enbart konstgjorda beten – det står i de lokala reglerna.